Beroende.

Okej, jag tror att jag måste erkänna en sak; Jag är beroende av mat. Helt seriöst. Haha, nu när pappa inte är här och lagar mat åt mig märker jag att det blir allt jobbigare att inte få massa god mat varje dag. När jag måste laga mat till mig själv blir det mest nudlar och sallad >< Inte för att jag inte kan laga mat, utan för att jag tycker att det är så hiimla tråkigt att göra det. Men när jag väl lagar mat, äter jag som en elefant! Hur mycket som helst av allt äter jag, MÖMMS.
Det är tur att jag inte har anlag till att bli tjock för annars skulle jag nog i nuläget se ut som en elefant också. Jaja, varför skriver jag då om det här? JOO, det är bara för att jag kom på att mat betyder egentligen så jäkla mycket för mig och jag kan inte fatta att jag var så himla kräsen med mat när jag var 12-14 år. Helt ofattbart :p Haha.

Jag tänkte skriva lite om jobbet också. Det har gått bra hittills tycker jag :) Och det är som Katta säger; Om man inte redan har bra självförtroende när man kommer dit, så har man absolut det när man går där ifrån. Alltså, alla gamla är så himla snälla (nåja, dom flesta iaf) . Bara jag ger dom så lite som en kopp kaffe är dom jättetacksamma och glada över det sen. Det är väldigt roligt att sitta och lyssna på gamlas historier och sånt också, fast ibland kan man ju inte hålla sig för skratt när dom säger något hel knasigt :b Men som sagt, det går bra.

Till sist måste jag bara tillägga att det är sjukt vad jag saknar min Denise, även fast vi pratar i telefon varje dag så saknar jag hennes närhet. Hon får mig att känna mig trygg :) <3

Ha det bra för det ska ja'! Pusshej.